Så har då äntligen en kull fötts på kenneln och denna gång gick det bra, trots att Zoey valpade flera dagar tidigare än beräknat (3 dagar för tidigt räknat från ägglossning och 5 dagar för tidigt räknat från parningsdatum). Resultatet blev 2 trefärgadetikar, 2 blue merletikar, 2 trefärgade hanar och 1 blue merle hane. De är nu fem veckor gamla och helt fantastiska. En väldigt stabil och okomplicerad kull hittills som jag hoppas kan föra mormors mor Zoyas fantastiska linjer vidare. Bilder och filmer på grynen läggs ut kontinuerligt på facebook (Maria Nyman) och instagramkontot nymans_maria. 

Senaste inlägget var från när Zoya var konstaterad dräktig. Det som hände sedan är väl något som alla uppfödare ska vara med om någon gång, tyvärr. Valparna föddes den 18 april och förlossningen gick bra. Hon hade vad jag trodde var eftervärkar. Valparna dog, en efter en. Jag åkte in med Zoya och slog en plåt och det visade sig att hon hade kvar valpar och en satt som en propp. In till Gammelstad på påskafton för kejsarsnitt. Den av valparna som legat som en propp var givetvis död, men den andra levde. De fick däremot inte igång kuvösen så jag fick gnugga och hålla valpen varm. Jag trodde att det värsta skulle vara över, men de kommande dagarna var än värre. Zoya fick feber, åkte in med henne igen, men fick ingen egentlig hjälp. Mjölkstockning trodde de. Jag fick tag i Maria Strömbäck Kristo som hade en tik som hade valpat på påskafton. Självklart fick jag komma med de två valpar som ännu levde. På vägen dit stannade jag på Djursjukhuset igen för att få antibiotika i spruta + galastop. Diva, den fantastiska schäfertiken som fått valpar hos Maria, tog sig an den nya telningen inom 10 minuter och sedan fick obehöriga hålla sig på avstånd.

Zoya och jag åkte hem för att försöka kurera henne. Hon blev sämre och sämre och tempen gick ned till under 38. Jag ringde Djursjukhuset och vi fick komma direkt. De befarade att inre organ höll på att stänga ned. NU först ställde man korrekt diagnos! Livmoderinflammation där livmodern spruckit och orsakat bukhinneinflammation. Prognosen för bukhinneinflammation på hund är inte goda och jag bölade som att det inte fanns något slut när jag lämnade henne för operation. De gav mig inte stora förhoppningar att hon ens skulle klara operationen. Nu gjorde hon som tur var det och låg inne en vecka på Djursjukhuset i Gammelstad. Hon klarade sig och det är det viktigaste, men det kostade långt mer än försäkringen täckte.

Hur kommer det sig att man inte tar bort livmodern på en äldre tik där en valp legat och pressat under en längre tid? Det kan jag ju tycka är märkligt. Att man sedan trots flera återbesök inte ställer korrekt diagnos gör inte saken bättre.

Jajemen! Zoya var iväg på ett litet UL förra veckan och mycket riktigt så var det små pluppar. Eftersom hon är ultraljudad så sent så kunde man bara se ATT det var valpar. Inte hur många, mer än en i alla fall. Nu är det snart dags att börja boa. Ställa i ordning valplådan och bädda fint ;)
Valparna beräknas dimpa ner lagom till påsk. Intresserade av denna kombination kan höra av sig till mig per telefon eller mail.

Efter samråd mellan kennelägarna beslutade vi oss för att det är läge att ta en sista kull på Zoya eftersom hon fyller 8 år i mars. Skulle hon gå tom så finns det fortfarande en möjlighet att para henne på nästa löp, men väntar vi så har vi bara en chans. Hon är i fin form så ur den aspekten är det inga problem. Veterinärbesiktningen gav också grönt ljus, men något annat var inte att vänta. Efter en del funderande fram och tillbaks så beslutade vi oss för att denna gång använda en sobel hane. Ingen gröngöling och en som även är tjänstehund (numer patrullhund) och utställningschampion. En meriterad herre som Linnea var vänlig nog att "upplåta" till Zoya. Så nu får tiden utvisa om det blir några valpar och om denna hane kan komplettera Zoya på ett bra sätt.

2013 var ett år då det inte blev särskilt många utställningar eller andra aktiviteter. Zelda ställdes i Piteå i maj och slog till och blev både BIR och BIR-veteran. Kul! En lite tripp till Tromsö i juni. Hälsade på Sissel och Trym och ställde ut på NKK-utställningen. Zoya vann championklassen men hade inte återvunnit sin riktiga spänst efter valpningen och vi fick nöja oss med 2 bästa tik och reserv-CACIB. Zoya och Zelda deltog sedan på SCKs colliespecial i Piteå i juli och där slog Zoya till och blev BIM i åska och spöregn. Härliga lilla flicka :)

En tripp till Oulu och den finska huvudspecialen i augusti. Jag hade Joel med mig och vi bodde på Radisson hotell och myste både före och efter utställningen. Hoppades på att lyckas få någon barnvakt ifall han inte sov när jag skulle i ringen med Zoya. Josefina Sundqvist ställde upp som en räddare i nöden och barnvaktade Joel när Zoya först vann championklassen och sedan placerade sig som andra bästa tik i en stor bästa tik klass. Dessutom tror jag nog att hon var vinnaren i mångas ögon. ;)

Slut på årets utställningar men bestämde mig för att tävla lite lydnad med Zoya. Hon har ett första pris i 1:an tillsammans med Mia så ett LP borde ju kunna fixas. Överkalix tillsammans med flera andra Kalix-ekipage blev en trevlig tillställning. En tävling på förmiddagen, med uselt resultat, och en på eftermiddagen med strålande resultat. 184 p och en plats på pallen. Älvsbyn blev nästa anhalt och visst fixade vi det. Inte riktigt lika klockrent som i Överkalix, men 171 p och en 4:e placering räckte det till och därmed även LP1. Hon är som en duktig liten allround Doja :)